Hej och välkommen till Skårve Nytorps hemsida, som mest handlar om djuren vi håller.
Man kan kommentera inläggen om man vill, gör gärna det.
Lamm- och fårskinnen från hösten -11 har kommit. I år har vi berett skinnen hos Donnia eftersom beredningen hos Tranås skinn tagit lägre tid för varje år. Egentligen vill jag stödja vårt svenska berederi, men förra året passerades smärtgränsen för väntan. Donnia har gjort ett bra och snabbt jobb. Kanske provar vi Donnias ekoberedning nästa år, jag ska fundera på saken.
De flesta är plädklippta med 35 mm längd på locken, och silverfärgade. Ett silverfärgat skinn med oklippt lock finns också. Har inte hunnit fotgrafera ännu, men bilder kommer.

Malla var den första kalven vi fick här på Skårve, hon har nummer 001 i öronen. Men inte bara detta har gjort henne till mattes favoritkossa; hon har mycket personlighet, hon gillar att gosa och vi har haft mycket affärer ihop eftersom jag har mjölkat henne. Det var ingen enkel match att mjölka in henne, men hon har lärt mig mycket om dexterns många egenheter, och hennes mjölk är himmelskt god.
Jag hade räknat med att ha Malla som stående inslag i kofamiljen under åtminstone 10 år till, men det har varit stört omöjligt att få henne dräktig med semin sedan senaste kalvningen hösten -10. Och att skaffa tjur är helt enkelt inget alternativ här hos oss. Nog för att jag har övervägt det för hennes höghets skull …
Efter en höst hos syskonen André i Tidan och deras dextertjur är Malla dräktig, och jag har efter mycket vånda bestämt mig för att sälja henne till dem. När man har så få djur blir relationen med vissa av dem nästan som med människor. Med Malla var det mycket känslor och svårt att få utrymme för logik och praktiskt tänkande. Så kan det också vara att vara småbonde, ett inte negligerbart problem ska ni veta.
Jag är säker på att hon har det så bra hon kan få det hos Sanna och Rickard, och jag hoppas att jag aldrig blir så fäst vid en kossa igen. (Jo, jag hoppas att jag får fler chanser att bli lika fäst vid en kossa. Som är lika mysig som Malla, och som blir dräktig med semin varje år. Men jag behöver lura mig själv just nu.)
Malla hösten 2011. I bakgrunden Pinki.

Ni som känner oss vet att jag har varit missnöjd med Grållans mjölk, som inte på långa vägar kunnat tävla med dextermjölken. Anledningen att hon ändå blivit kvar här är att hon varit så snäll och bekymmersfri på alla andra vis.
Men under sin andra laktation har hennes mjölk bara blivit bättre och bättre, och nu levererar hon fet och god mjölk som ger ett fint ostutbyte och riktigt smaskiga ostar. Dessutom har hon haft en väldigt stabil produktion under 10 månader. Nu på sluttampen har hon självmant sinat ner sig kraftigt och vant av sin kalv, men hon producerar fortfarande en skvätt som jag får lov att ta. Kan det bli bättre? Snart ska hon få semester.
Men vad är det som gör att en förstakalvare kan ge mager, smaklös och urtråkig mjölk, för att nästa laktation bygga upp sig till att bli en riktig kvalitetskossa? Jag har ingen aning och skulle gärna vilja veta om fler har varit med om något liknande. De lite mer gammaldags raserna ger ofta blygsamt med mjölk det första året, men att kvaliteten kan variera så mycket tycker jag är märkligt. (Utfodring, hälsoläge och hull har varit helt jämförbara under de två säsongerna.)
Silkeslent och stort tackskinn med full hårlängd. (110 x 87 cm) 2200 kr
Ett stort skinn från en snygging till bagge, som passar framför brasan. (124 x 97 cm) 2100 kr
Tackskinn. (115 x 85 cm) 2000 kr
Lilla Pinki våren -11. (Ska vi vara noga med språkbruket så är hon kviga.)

Vi har fått en fjällnära kvigkalv som är det piggaste lilla kreatur jag har träffat. Hon har studsat och sprungit sen hon kom på benen. Inte lätt att ta en skarp bild av henne.

Gotlanshönsen är aktiva och nyfikna och vill absolut röra sig fritt på gården. De ägnar dagarna åt att leta mat, sola, bada och hitta på hyss.
Trots att de oftast går fritt är det väldigt sällan vi förlorar någon till rovdjur, inte ens små kycklingar försvinner. Hönsen är vaksamma och duktiga på att rädda sig när höken eller räven slår till. Att vi alltid har många tuppar är också till stor nytta.