Anders Dahl, sound image other.
Anders Dahl, sound image other.

Album cover

Various Artists - Gothenburg 08

Label: Fang Bomb
Format: CD, Digipak
Release Date: Released June 2008.
Web: http://fangbomb.com/FB006/

The by now legendary compilation LP 'Gothenburg 84' was released by Radium 226.05 (record label/gallery/publishing house/breeding ground) in 1984. The LP is an excellent document of an unusually creative period in the musical history of Gothenburg, featuring the upcoming talent of that time. It has an impressive roster of artists, such as CM von Hausswolff, Freddie Wadling, Zbigniew Karkowski and Jean-Louis Huhta.

Now, in 2008, Gothenburg's electronic and experimental scene is again soaring with talent. It's a scene of pioneers creating exploratory, unique music - completely new, but still connected to the spirit from almost 25 years ago. It is another unique era, and it is time to document it. This is what 'Gothenburg 08' sets out to do.

'Gothenburg 08' includes never before heard tracks by The Skull Defekts, Porn Sword Tobacco, Anders Dahl, Jasper TX, Dead Letters Spell Out Dead Words, Joel Brindefalk, Viktor Sjöberg & Jonas Lindgren, Tsukimono and Sewer Election.

Tracks
  1. Viktor Sjöberg & Jonas Lindgren - 'Guldheden'
  2. Anders Dahl - 'Strätta, flockblomstriga 4'
  3. Porn Sword Tobacco - 'Feminin arkitektur'
  4. Sewer Election - 'Mot döden'
  5. Dead Letters Spell Out Dead Words - 'Facelessness Erases Every Trace Of Humanity'
  6. Jasper TX - 'And I Close My Eyes'
  7. The Skull Defekts - 'Invocation of Brother Rune Lindblad'
  8. Tsukimono - 'Moan Jar'
  9. Joel Brindefalk - 'Monitoring My Own Death'
  10. Porn Sword Tobacco - 'Ett jaläger och ett nejläger'

Mastering: Christopher Leary
Photography: Dick Claéssson
Curator: Petter Ottosson
Art Direction: Your Own Small Garden

Thanks to Radium 226.05 and the 'Gothenburg 84' crew for the inspiration.

Reviews

Like its distant predecessor Gothenburg 84, the hour-long Gothenburg 08 features previously unreleased work produced by innovative electronic and experimental artists associated with the city. The line-up's certainly promising, with The Skull Defekts, Porn Sword Tobacco, Jasper TX, and Dead Letters Spell Out Dead Words four of the ten contributors. Gothenburg 08 is an album of sonic extremes with some tracks easy on the ears, and others less so. Anders Dahl's engrossing electro-acoustic exploration “Strätta, flockblomstriga 4” overlays slow-motion elements of peaceful calm with splintering shards of eardrum-shredding noise, while Joel Brindefalk's “Monitoring My Own Death” offers a four-minute lesson in bruising clatter and combustible noise; needless to say, Porn Sword Tobacco's pretty wonderlands of piano and synthesizer melodies (“Feminin arkitektur,” “Ett jaläger och ett nejläger”) go down considerably easier.

The compilation is almost split evenly between harsh and gentle moments: on the one hand, there's Dead Letters Spell Out Dead Words' “Facelessness Erases Every Trace of Humanity,” where scarred guitars shriek over a pounding base so loudly they almost drown out the chanted vocals, and The Skull Defekts' eight minutes of churning snarl and rumble (“Invocation of Brother Rune Lindblad”); on the other, there's Jasper TX's “And I Close My Eyes,” a lovely ambient orchestral setting of melancholy romanticism, and Sewer Election's “Mot döden,” a dazed, Jeck-styled setting of hiss, vinyl crackle, and muffled loops. Inhabiting a rare middle ground is Viktor Sjöberg & Jonas Lindgren's shimmering drone “Guldheden.” Though some pieces may soften its blow, Gothenburg 08 remains a provocative and uncompromising collection that's designed with the open-minded listener in mind.

// Textura

När jag flyttade till Göteborg för arton år sedan hade skivbolaget Radiums storhetstid redan varit. Det var egentligen långt senare som Göteborgs underjordiska åttiotal aktualiserades på nytt. I synnerhet när en yngre generation – med skivbolaget (med mera) Ideal i spetsen – fungerade som en länk mellan det förgångna och nuet. En liknande experimentlusta, samma typ av möten mellan konst och musik, och Radium-namn som CM von Hausswolff och Henrik Rylander fick en given plats även på nollnolltalet.

Fang Bomb-samlingen »Gothenburg 08« har inspirerats av »Gothenburg 84«, den första skivan med ett urval göteborgsmusiker som Radium släppte under åttiotalet. Tio tidigare outgivna låtar med några av dagens mest intressanta musiker. Om man som jag har följt den här scenen på nära håll är det inte mycket som överraskar. Det hade varit roligt med fler okända namn, fler oväntade kort, men det är till stora delar bra låtar som berättar mycket om stadens experimentella elektroniska musik i dag.

Det är en stark inledning med Viktor Sjöberg och Jonas Lindgrens »Guldheden«. Ett suggestivt och melodiskt dronestycke som zoomar in människor och miljöer i ett av stadens områden. Anders Dahl lägger sig nära marken, när solitära klanger möter brus och spilljud. Han undersöker och betraktar ljuden med ett osynligt mikroskop. »Mot Döden« med Sewer Election knastrar sig in i en mystisk tunnel som ett eggande förspel till Dead Letters Spell Out Dead Words majestätiska »Facelessness Erases Every Trace of Humanity«. Med samplad (?) sång och elak dragningskraft tar sig Thomas Ekelund in i nya territorier.  

Tsukimonos droneskiva på Kning Disk förra året var lysande. »Moan Jar« är däremot onödigt spretig. Då är jag mer förtjust i Jasper TX:s vilande ambient. Joel Brindefalks fladdrande glitchnoise känns ospännande. Men de två korta låtarna med Porn Sword Tobacco bryter av fint mot samlingens mörkare tongångar. Glimtar av ett romantiskt skimmer, musik som glider in i salongerna med ett lurigt leende.

Den tydligaste kopplingen mellan de olika Gbg-epokerna är The Skull Defekts bidrag »Invocation of Brother Rune Lindblad«. Radium gav ut ett dubbelalbum med Rune Lindblad (1923–1991) och Skull Defekts skalpellminimalism försöker kontakta den elektroakustiska pionjären. Vid en omtalad konsert 1957 jämförde en recensent Lindblads musik med bullret från Götaverken. Kanske är det därför en svartvit bild på Eriksbergsvarvets mekaniska verkstad finns i skivan som även har ett av de finaste omslag jag har sett. Ett foto på en av pelikanerna i Slottsskogen. Och läckra konstnärligt utformade skivor är ju extra värda att uppmärksamma i dessa MP3-tider.

// PM Jönsson, Sonic Magazine

I've got a really decent experimental music comp in my fist, housed in a digipak that has a beautiful photo of possibly a stork, but not a heron on the front with a neat resume of the artists contained inside, which all adds up to an appealing package. If I didn't like the morphing, shifting "sound design" contained inside i'd still have to stare at the sleeve for hours cos it moves me. Jasper TX, Anders Dahl, Porn Sword Tobacco, Skull Defekts, Tsukimono, Joel Brindefalk, Dead Letters Spell Out Dead Words, Viktor Sjoberg w/ Jonas Lindgren and Sewer Election make between them some gorgeous and eye opening sounds on here ranging from quality dark ambient, screeing rumbling noise, gentle & touching neo classical synth work, shimmering doom streaked drone and clusterfuck white noise mantras. Hugely engaging and broad ranging in style, this is the outsider music comp of the week! 'Gothenburg 08' is very good.

//Brian, Norman Records

Göteborg har inte alltid varit landets experimentella musikstad. Legendarisk är Rune Lindblads debutkonsert på Folkets Hus 1957, när hans pionjärtidiga version av musique concrète hånades i lokalpressen och fick delar av publiken att kräva biljettpengarna tillbaka. Annorlunda var det 1988, då Radium 226.05 som en sen hyllning gav ut en dubbel-lp med Lindblads musik. I bakkatalogen hade skivbolaget två samlingsskivor, ”Gothenburg 84” och ”Gothenburg 86/87”, två tidsdokument över en sällsynt kreativ period (som kanske lever lite väl gott på sitt rykte; den som såg Radium-utställningen på GEIGER-festivalen ifjol påmindes om att bolagets utgivning inte var alltigenom hardcore. Bland skivor av Cortex, Karkowski och Elggren fanns också, hrm, Stillborn och Stonefunkers…).

Nu har Sveriges Sheffield förärats en ny dokumentation. ”Gothenburg 08” är namnet på unga skivbolaget Fang Bombs samlingsplatta. Att det är en göteborgsk kärleksaffär märks redan av skivomslaget. En ljuvlig bild på en av Slottskogens gåtfulla pelikaner pryder utsidan, på insidan en arkivbild från 1978 av Eriksbergs numera nedlagda varvsverkstad. Det är en tankeväckande resa, från den ruffiga arbetarstaden med Göta älv som världens hamninlopp till evenemenangsstaden som växer så det knakar. En stad som fortfarande, efter tjugo år, har en undergroundscen som stretar på i motvind med klubbar, bolag och föreningar till försvar för bråkig, icke-kommersiell elektronisk musik.

”These are the actual sounds of the city”, står det på skivan. Okej, hur låter Göteborg i dag? Elektrifierat. Instrumentalt. Hårt. Maskinellt. Upphackat. Minimalistiskt. Analt. Lite ambientalt. Och ganska drömskt.

Manligt, kunde man också lägga till, för på skivan medverkar bara män. Synd. Det är inte representativt för Göteborg 2008 – till exempel borde Mariam Wallentins elektronik/röst-soloprojekt Variam vara med, och förstås Midaircondo. Kanske fanns det praktiska skäl till urvalet, eller inte, i vart fall känns den enkönade uppställningen lite unken.

Läcker är annars den musikaliska blandningen. Flera spår står ut med artister som slipat sina elektroakustiska redskap till personlig stil. Medverkar gör Jasper TX, Anders Dahl, Porn Sword Tobacco, The Skull Defekts, Tsukimono, Joel Brindefalk, Dead Letters Spell Out Dead Words, Viktor Sjoberg & Jonas Lindgren, Sewer Election. Sju soloartister, en duo, en grupp. De flesta har tidigare gett ut skivor på göteborgsbolagen iDEAL Recordings och KningDisk, några har utländska utgivningar i ryggen. Ingen skivdebuterar, ett faktum att jämföra med de tidigare nämnda göteborgssamlingarna. Då var det dyrt med studiotid, nu gör man professionell musik i köket.

Vassast i denna skara finner jag Anders Dahls ”Strätta, flockblomstriga 4”, ett niominutersspår i hans flockblomstriga-serie, så nära icke-akademisk, komplex elektroakustisk musik man kommer i dag. Gitarr, bas, piano, melodica – och tjocka skivor av skrapande, sprakande, skitiga, elektroniska ljud. Dahl bygger apparaterna själv, zoomar in mikroskopiskt på detaljer, det låter magnetiskt, furiöst, splittrat, med akustiska instrument som drar ut vilande linjer. Jag kommer att tänka på både Albert Ayler och Tape, de senare kanske för instrumenteringen med melodica och gitarr. Musik utan stadig puls, en tidlös, självupptagen agenda. Det är rysligt bra.

Besläktad är Joel Brindefalks ”Monitoring My Own Death”, en hårdkantad splitterbomb som rullar i lavinfart. Sewer Election (Dan Johansson) är inne på samma tema i ”Mot döden”, men kör sin loop kassettbrusigt genom lågpassfilter. Jag kan inte säga att jag exakt hört det förr, men nästan. Udda är den i vart fall i jämförelse med Sewer Elections vanliga harsh noise.

Drone bjuder samlingen också på, förstås, det är trots allt en huvudfåra i dagens elektroniska musik. Jasper TX:s ”And I Close My Eyes” är en vemodsvacker låt, inte olik Lawrence English eller Belong. Men när den nylonsträngade gitarren mot slutet rundar av mot en vaggande orgel får den brusiga skönheten ett intressantare drag, mer riskabelt och personligt. Viktor Sjöbergs & Jonas Lindgrens ”Guldheden” gör en cocktail av brus och drone i det övre registret, medan The Skull Defekts ökar diskanten rejält mycket högre och fränare i en snuskigt snygg ”Invocation of Brother Rune Lindblad”.

Gôtt humôr då, finns det i Göteborg? Nu ska det sägas att Radiumsamlingarna 1984 och 1986/87 inte heller var några skrattpiller, borträknat den senare plattans glatt skeva, mekaniska pianoklink av Tom Benson i dekadent Berlinstil. En ättling till Benson är nog ändå Henrik Jonsson som Porn Sword Tobacco med två låtar, båda alldeles förtjusande, som trivsam lo-fi futurism med solig kraut i nacken. Särskilt fastnar jag för ”Feminin Arkitektur”, en slafsig synt som kör runt en billig rip-off av Schuberts ”Ave Maria” med distade stråkar som sjunger så himlen spricker upp. Ett välkommet avbrott från den Radiumärvda bilden av Göteborg som hård, kall stad. Det nya avantgardet kan, faktiskt, också dansa och le.

// Sven Rånlund, Soundofmusic

Som inflyttad Göteborgare tog det ett tag att urskilja alla strömmningar, nyanser och vägar som den här stadens vibranta musikklimat har kommit att omfatta. Man stod länge utanför och blickade in i något snårigt, spretigt och odefinierbart. Nu har jag bott här i drygt 5 år och jag vet inte om det handlar om att uttrycken i sig har ändrats och finslipats, men framförallt under de senaste 2 åren har bitarna till slut börjat falla på plats. Det är ganska intetsägande att börja prata om en "scen" egentligen, men det finns något här just nu som jag för tillfället inte skulle vilja byta mot något annat. Det HÄNDER saker. Folk skapar, briljerar och tar över. Det har bubblat under ytan ett långt tag och det är först nu allting har kommit upp på riktigt. Exploderat på sitt egna subtila och anspråkslösa vis. Lokal musik har aldrig tagit upp så här mycket tid av mitt liv som den gör just nu och det finns en anledning till det. Det görs helt enkelt förbannat mycket BRA grejer här just nu. När det vankas arrangemang ute i svängen har det oftast varit de lokala akterna som har känts intressantast på senare tid. Några av mina favoritsläpp det här året har varit med Göteborgsakter (nya Viktor Sjöberg albumet på iDEAL, White, Trepaneringsritualen, Tsukimonos Gutted String etc). Givetvis är jag jättepartisk nu men de kommande The Skull Defekts och Dead Letters Spell Out Dead Words albumen på RTB kommer att cementera väldigt mycket av det jag vill ha sagt med det här. Lägg på dem till kommande grejer som Sewer Elections fantastiska Kassettmusik (iDEAL), Leafes Seedland (Klorofyll Kassetter), nytt The Skull Defekts album på Important till hösten och nya extremt lovande projekt som Ättestupa och det är svårt att inte bli härligt lokalpatriotisk över det som råder! Det fullkomligen sprudlar och det är nu allt händer.

Fang Bomb har på många sätt och vis satt ett väldigt viktigt avtryck i det rådande klimatet med samlingsplattan Gothenburg 08 som släpps den 12:e Juni. Valet av medverkande artister känns perfekt (något som det vanligtvis alltid brukar finnas utrymme att gnälla om när det gäller lokala samlingar av den här sorten), och även om fokus uteslutande ligger på det experimentella är det en väldigt varierad och mångfacetterad bild av staden som ges.

Viktor Sjöberg & Jonas Lindgren inleder plattan med suggestiva Guldheden, ett drygt 11 minuter långt stycke med en riktigt vemodig stämning som på sätt och vis känns igen från Sjöbergs finfina album On A Winter's Day (Kalligrammofon). Något som låter som en klarinett (som säkert är något helt annat) sveper in över djupt begravda samplade röster. Det är väldigt stämningsfullt och atmosfären är bister och grå. Lågmält och dystert. Ett ganska klockrent öppningsspår, en riktig downer med längst speltid av samtliga bidrag! Guldheden känns som en ganska malplacerad titel egentligen, Komettorget hade passat bättre...

Anders Dahl - Strätta, Flockblomstriga 4 känns som en perfekt uppföljare. Stämningen och tempot känns igen från förgående spår men saker och ting accelererar med inslag av skärande feedback, segment av piano och en mer excentrisk känsla. Det är en intressant bit som dock inte tilltalar mig så mycket och med en speltid på lite över 9 minuter krävs det mer fokus för att jag ska falla för det tror jag. Spretigt intryck.

Porn Sword Tobacco är en helt ny bekantskap för mig. Feminin Arkitektur är en ganska skön bit som låter som något som skulle kunna spelas när det är dags för end credits i något UR-program: väldigt lättlyssnad instrumental feelgood-musik som balanserar mellan att vara extremt mesig och bara oemotståndlig. Lite avslappningsmusik-artat med pockande ljudbild, lite piano och överlag ett rätt kristet anlete. Låter förmodligen som värsta dyngan och faktum är att jag inte riktigt vet om jag gillar det här eller inte. Det leder ingen vart men samtidigt är det så lättlyssnat och trevligt att det inte går att ogilla det. Och det är just det som gör att man vill hata det!

Sewer Election bidrar med Mot Döden. Mer kassettloops-baserat i stil med Kassettmusik-inspelningen och långt ifrån den tuggande harsh noisen som Dan kanske är mest känd för att leverera. Extremt lo-fi och utan tvekan skönast ljudbild på hela plattan. Det är repetativt och malande med ett märkligt skärande ljud som smyger in över grunden ett tag. Långt ner i misären kommer en harmoni in efter en stund och det är den som verkligen lyfter spåret. Trevar sig på försiktigt och tar över mer och mer och lyckas skapa en fantastisk känsla. Står sig utan tvekan som plattans mest unika spår och det ska onekligen bli intressant att se om och hur Sewer Election kommer att spinna vidare på den här rännstens-minimalismen på framtida inspelningar.

Dead Letters Spell Out Dead Words framförde i mitt tycke en av förra årets allra bästa spelningar på releasefesten för Wire-samlingen Whispers From The Forests. Det var en monumental och bitvis extremt laddad upplevelse, en spelning jag aldrig kommer att glömma. Framförandet byggde på Facelessness Erases Every Trace Of Humanity som spelades in vid ett tidigare tillfälle. Man kastas tillbaka i tiden och det är verkligen en sann fröjd att höra det här. Tjocka ljudmattor med ett elektroniskt sjok som känns igen från DLSODWs allra bästa stunder, flera lager av olika nyanser och allt drivs framåt av trummor och mässande sång. Med andra ord ganska långt ifrån de abstrakta drone-skapelserna på iDEAL, som jag antar är de DLSODW inspelningar de flesta har hört. Jag kan inte låta bli att tänka på Burzums Filosofem emellanåt! Just inslaget av sång känns väldigt speciellt och tillför en helt ny dimension. Det är storslaget och mäktigt och det enda som jag egentligen kan se som ett minus är speltiden, allting hade lyfts ännu ett snäpp ifall uppbyggnadssträckan hade varit betydligt längre. Precis som med Sewer Election är det väldigt kul att se den totala orädslan för helt nya vändningar, begränsningar raderas ut en efter en. Utan tvekan bäst på hela samlingen.

Jasper TX - And I Close My Eyes. Första gången jag hört något inspelat med Jasper TX faktiskt, har sett honom live en eller flera gånger även om det var ett bra tag sedan nu, men har av någon anledning aldrig kollat upp några inspelningar. Elegant musik med stora yviga gester som nästan når filmiska proportioner, jag tänker direkt på akter som Peter Wright, Growing (speciellt andra plattan), Taiga Remains och Challenging. Vacker drone-baserad musik som låter som om den är inspelad under klar himmel en varm sommarkväll. Helt bedårande. Inslag av akustisk gitarr vilket det ofta kan vara kalkon-varning på i sammanhanget men här faller det sig bara helt naturligt och perfekt. Total mersmak.

The Skull Defekts bryter av mot Jasper TX helt med sin obehagliga Invocation Of Brother Rune Lindblad. Mullrande monotoni när den är som allra bäst. Som alltid när det gäller The Skull Defekts elektroniska inspelningar förundras jag över hur bra det låter: det spelar ingen roll hur dissonant och basig inspelningen är, ljudet i sig är alltid top notch och mastrat riktigt högt på ett bra vis. Snarlik musik kan i mitt tyckte ibland lida av att det helt enkelt bara låter HÖGT och MYCKET när man skruvar upp volymen lite, men The Skull Defekts verkligen LÅTER. Hänger du med? Grymt spår i övrigt, minimalt med variationer och inga överraskningar här utan bara inälvstuggande mörker från början till slut.

Tsukimono är ett annat exempel på en Göteborgsakt som verkligen inte tvekar när det gäller att hela tiden befinna sig i ett föränderligt tillstånd. Moan Jar tog ett par koncentrerade genomlyssningar att greppa, det är verkligen all over the place med lager på lager av ljud. Taggigt, massivt och ettrigt. Jag tänker direkt på något Matthew Bower skulle kunna ha kokat ihop, fick framförallt Hototogisu-vibbar av det men det är även inte jättelångt ifrån senare Skullflower grejer. Bitvis känner man igen sig från liveinspelningen som fästes på tape i RTB högkvarteret förra sommaren men det här är betydligt mer nyansrikt. Mer av allt helt enkelt. Trasslig och skadad musik som aldrig någonsin sitter still.

Joel Brindefalks Monitoring My Own Death är exakt den där typen av hetsigt cut up oljud som jag aldrig har pallat med. En väldigt digital känsla som sätter sig på tvären för mig. Intetsägande och dampig musik som helt enkelt inte är min kopp med té överhuvudtaget. Däremot har jag tillräckligt med öron för att kunna tycka att det är väldigt snyggt framfört och att det låter fruktansvärt genomarbetat, den här typen av lasersnabb redigering är definitivt ganska fascinerande. Bara inte så rolig att lyssna på.

Porn Sword Tobacco avsluter samlingen med Ett Jaläger Och Ett Nejläger. Med sina 01:49 fungerar den här låten mer som ett outro och ramar in plattan på ett mycket finstämt vis. Låten har en klar "det är över nu"-känsla och faktum är att den här betydligt bättre än den första.

En väldigt värdig inblick i Göteborg 2008 och ett måste för alla som är det minsta intresserade vad som händer i den svenska underjorden överhuvudtaget just nu. Kan givetvis inte rekommendera den här tillräckligt, även om du nu inte är det minsta intresserad av några av akterna är det köptvång. Detsamma gäller rabiata CD-hatare och stockholmare, köp och stöd de små bolagen och banden! Snyggt förpackad i en 6-panels digipack. Kollar ner mot Älvsborgsbron och bockkranen nere i Eriksberg nu och har en väldigt bra känsla inför det som komma skall...

// Matthias Andersson, RTB: NY DIVISION

Years and years ago Dutch company Donemus released two double LP sets with the history of electronic music, one from 1955 to 1965 and from 1965 to 1975. Why they never bothered to make 1975 to 1985 (or beyond) is a riddle that I have no answer (nor the fact why they aren't on CD still). In Sweden they do things better. In 1984 Radium 226.05 released a LP 'Gothenburg 84' which included electronic music by CM von Hauswolff, Freddie Wadling, Zbigniew Karkowski and Jean-Louis Huhta, showing us the vibrancy of the city's electronic scene. These days some of them live elsewhere, but there is still an active scene in Swedish second largest city. Names that we also welcome in Vital Weekly, such as Viktor Sjöberg (last week!), Sewer Election, Dead Letters Spell Out Dead Words, Jasper TX, The Skull Defekts and Tsukimono. It's a pretty varied bunch here, ranging from noise to sheer ambient (Porn Sword Tobacco even does new age) and in some cases from people which you don't expect to do so. Dead Letters Spell Out Dead Words even use vocals which is a rarity for them (and in this scene in general). Best pieces are the heavy controlled drones of The Skull Defekts and the lighter drones of Jasper TX. Not as 'academic' as the '84 generation but throughout quite an enjoyable compilation, displaying an active scene.

// Frans De Waard, Vital Weekly


STYLE:
Corporate BlueFairy PinkFuton BrownMilitary Green and PinkJungle OrangeCapitalismCats (by Underhund)Azure PoolsGrön näver
Corporate Blue